måndag 8 oktober 2012

Massor av nytt skoj

Jaha, dagarna går i rasande fart. Nancys och Marias nya hästarhar infunnit sig väl i sina nya kompisgäng. Carinas och Lindas hästar har också funnit sig tillrätta i vallackhagen till gamla stallet. Precis som det ska vara!
Vad mer är nytt då? Jo Lasse har satt upp en strålkastare till kortsidan på ridhuset och ridbanan:)
Älgjakten pågår idag och i morgon samt den 23:e så undvik att rida i skogen!
Nolita är behandlad  och går i sjukhage i tre veckor:(
Rolle har fler spekulanter som kommer och provrider.
Birgitta har varit och tävlat med stor framgång och här är en liten rapport:

"I lördags skulle jag och Boy iväg på dressyrtävling (LA3) i Stäket. Min dotter Elin var med som hästskötare, tränare (och psykolog). Det var inte fasta starttider, men det stod i ryttarmeddelandet när klassen tidigast skulle starta, så det var inte så svårt att räkna ut när jag skulle rida - trodde jag, ja! Vi kom dit precis när vi hade planerat och trots litet strul med en mycket lerig parkering där t o m min 4-hjulsdrivna bil hade det litet kämpigt, borde vi ha gott om tid. Det visade sig dock att det var en hel massa strykningar, så när jag startanmälde, hade vi ca 30-35 minuter på oss till start. Oj... Full fart mot transporten och på med sadel och träns i ett huj. Jag hojtade till Elin att jag måste på toa, och att hon kunde ta Boyen till framridningen. Hon hörde det där med toan, men inte resten... När jag kom till framridningen fanns inte ett spår av häst och dotter. Jag sprang då till parkeringen i tron att hon

skrittade runt med pålle där, men där fanns de inte heller. Åter till framridningen. Fortfarande inte minsta skymt av dem och ingen verkade ha sett dem heller. Jag började ana ugglor i mossen... Hade Boy slitit sig och försvunnit i tangentens riktning med dottern efter?? En ny tur i ilfart runt anläggningen, och till slut fick jag syn på dem utanför framridningen - puh!

Elin hade stått med hästen alldeles utanför toan och blev väldigt förvånad när jag genast for iväg bakom husknuten och försvann. Hon gick efter, men hann inte ifatt förrän jag rusade iväg åt motsatt håll, och så där höll det på...

När jag äntligen satt upp hade vi ca 15 minuter kvar att rida fram på, men det gick bra i alla fall. Vi kom 4:a med 68,71% - bästa resultatet hittills!

Kanske är sen ankomst, lerig parkering och hysteriskt irrande runt anläggningen till fots bästa sättet att ladda för en dressyrtävling?

/Birgitta"
 
Vi är så stolta över er!